Vad hände med sommaren?? Den kom den såg den segrade, eller? De flesta tycker att det varit en skit sommar, jag håller till viss mån med med tanke på Corona och pandemi läget så klart att det varit en usel sommar, fast jag tycker ändå att det varit helt ok. Många klagar på vädret, men jag tycker återigen att det varit helt ok. Det va ju till och med dagar då det var tropisk värme.

Jag hade väl turen om man nu kan uttrycka sig så att jag hade semester i slutet av sommaren och då var det fint väder nästan varje dag. Vi var en sväng till Öland och där skiner nog alltid solen. Det blev camping med husvagn, tre ganska stora barn/ungdomar och två vuxna så det var tur att det var fint väder så vi kunde vara ute. Vi var till norra udden av Öland Och kollade in fyren och dess utsikt.

Långe Erik
Utsikt från fyren

Vi hann även med en sväng till Borgholms slottsruin. Tänk att det är en ruin som har funnits sedan slutet från 1100-talet eller från början var det ju ingen ruin såklart.

Vi hann allt med en massa bad och lite solandes också. Sista veckan så var det ”barnfritt” och då åkte vi till Kungshamn och återigen var det kanon väder. Vi tog en sväng över till smögenbryggan och åt en super god räkmacka.

Sommaren sammanfattas som en solig och händelserik sommar, kort och gott.

Hösten är ju en fin årstid tycker jag, det blir så fina färger i naturen och det blir ett lugnare tempo, det blir lite mer mysigt och det tänds ljus och man kurar ihop sig och man har mer tid till att reflektera känns det som.

Det blir liksom en ny termin, nya tag, nya möjligheter tänker jag. Jag har återigen haft ett tufft händelserikt, på gott och på ont, år med många utmaningar. Jag kämpar fortfarande väldigt mycket med mig själv och det går stundtals bra men sen så kommer det en svacka och just nu har jag en lite krokig väg att gå men jag ska komma i rätt riktning igen.